Det bländar oss

Igår.
Det var jag, mina ord, min röst, mina andetag
som fyllde rummet,
de tystas öron.

Hur sjunker det in? Vad händer med en människa?

Igår vad det mina ord.
Men var det jag?

Det vet jag inte.

Snart

Jag har gömt mig så länge.
Gömt mig gömmer mig fortfarande.
Men snart inte längre.
Snart kommer jag stå på den där jävla scenen, jag kommer att vara sårbar, ja, jag kommer att vara i
strålkastarljuset. Kommer inte kunna gömma mig mer.
Men jag ska ta steget.

Vad är det som skiljer dig från mig och mig från dig?
Det kan bristen på mod
eller något annat.