Alla björkar vissnar.
En tändsticksask.
Yta mot yta, kross.
Handen i väggen, foten i dörren.
Kniven i bröstet.
Kross.
Kött/ben i röra, under hud.
Pyr.
Femton minuter.
Femton lappar - DRA ÅT HELVETE
Ett ankare rycka rycka tycka bra eller dåligt,
skit samma.
Beslut - gå till ankdamm.
Beslut - gå till maskerad.
Beslut - gå och inte gå tillbaks.
Gå in i det förbannade köket och hålla käften.
I det förbannade bröstet och hålla käft.
lördag 29 oktober 2011
fredag 7 oktober 2011
C/o akvariet
Men, välkommen!
Till akvariet menar jag.
Här flyter vi alla gött omkring i pissljummet vatten.
Skönt! Så här när oktobervinden biter.
Och regnet.
Skönt, att man är inne då.
Innanför glaset.
Bland mosigt sjögräs och alger och deprimerade krabbor som liksom borde sluta tänka för mycket på dom där gubbarna, Ekelöf och Tranströmer. Jaja, det är inte heller helt lätt.
Har man snöat in på något så har man.
Ah!
Där kommer han alltså, Ikaros.
Välkommen du med, ta en paraplydrink.
Nejnej, det är ingen fara. Vodka och hallonsoda.
Inget annat. Ja, lite bär och sånt där glatt skulle det vara då.
Vad ska vi göra idag?
Ah!
En lektion i - ödmjukhet?
Nej.
Idag ska vi prata om något helt annat - om arga färger.
Jamen visst, tänk så här - vilken färg är arg.
Ja - just det - orange.
Eller röd.
Fast röd är mer ilsken.
Orange är arg.
Orange boll i rörelse.
Det är vad vi ska vara.
Låt gå då!
Låt gå!
Så där ja.
Basketboll i gympasal, rullar, rullar ner för trapporna och in i omklädningsrummet när nere,
in i killarnas jävla omklädningsrum och tjejernas, och det, det, där blir allt till bomber, och bomber spränger hela skolan och alla Julior och alla Robins och dom andra och ingenting är kvar, förutom du, en orange basketboll som studsar ut i världen och är - är ingenting och just därför allting.
Du studsar vidare till Hemköp och köper vindruvor, och ner för Älvsborgsbron som en gigantisk och orange superhjälte, ner i en båt eller helt enkelt bakom horisonten, och där blir du invaggad i en jättelik tårta som du liksom sover i, typ ett år, innan du blir utsprätt igen - igen till en jävla lägenhet, till gråa pappersmänniskor som inte fattar din orangea natur - som liksom du är för stor och klumpig för fast egentligen inte - och sedan, sedan -
Ja, ner i akvariet, plums.
Omhändertagande fostervatten.
Ljummet kaffe, på kaffe, på kaffe.
Piss.
Gamla tårar du inte kan släppa än.
Ja, men ta en paraplydrink till, koppla av. ah - välkommen.
Du är bara här tillfälligt, lyssnar på David Guetta - innan, vidare, vidare
bort bort bort.
Till akvariet menar jag.
Här flyter vi alla gött omkring i pissljummet vatten.
Skönt! Så här när oktobervinden biter.
Och regnet.
Skönt, att man är inne då.
Innanför glaset.
Bland mosigt sjögräs och alger och deprimerade krabbor som liksom borde sluta tänka för mycket på dom där gubbarna, Ekelöf och Tranströmer. Jaja, det är inte heller helt lätt.
Har man snöat in på något så har man.
Ah!
Där kommer han alltså, Ikaros.
Välkommen du med, ta en paraplydrink.
Nejnej, det är ingen fara. Vodka och hallonsoda.
Inget annat. Ja, lite bär och sånt där glatt skulle det vara då.
Vad ska vi göra idag?
Ah!
En lektion i - ödmjukhet?
Nej.
Idag ska vi prata om något helt annat - om arga färger.
Jamen visst, tänk så här - vilken färg är arg.
Ja - just det - orange.
Eller röd.
Fast röd är mer ilsken.
Orange är arg.
Orange boll i rörelse.
Det är vad vi ska vara.
Låt gå då!
Låt gå!
Så där ja.
Basketboll i gympasal, rullar, rullar ner för trapporna och in i omklädningsrummet när nere,
in i killarnas jävla omklädningsrum och tjejernas, och det, det, där blir allt till bomber, och bomber spränger hela skolan och alla Julior och alla Robins och dom andra och ingenting är kvar, förutom du, en orange basketboll som studsar ut i världen och är - är ingenting och just därför allting.
Du studsar vidare till Hemköp och köper vindruvor, och ner för Älvsborgsbron som en gigantisk och orange superhjälte, ner i en båt eller helt enkelt bakom horisonten, och där blir du invaggad i en jättelik tårta som du liksom sover i, typ ett år, innan du blir utsprätt igen - igen till en jävla lägenhet, till gråa pappersmänniskor som inte fattar din orangea natur - som liksom du är för stor och klumpig för fast egentligen inte - och sedan, sedan -
Ja, ner i akvariet, plums.
Omhändertagande fostervatten.
Ljummet kaffe, på kaffe, på kaffe.
Piss.
Gamla tårar du inte kan släppa än.
Ja, men ta en paraplydrink till, koppla av. ah - välkommen.
Du är bara här tillfälligt, lyssnar på David Guetta - innan, vidare, vidare
bort bort bort.
torsdag 6 oktober 2011
Cabriolet
Okej, men vad händer nu?
Jag är mitt och du är ditt.
Min kropp blir ungefär som en bil att polera: och inte bara det,
utan mina känslor också, och mina tankar också.
Alla är små Cabriolets som ska poleras och fejas och bytas vinterdäck på.
Jag är mina tankar.
Jag är mina känslor,
men bara har en kropp?
Nja.
Här och nu: om det vore allt du hade, vem är du då?
Vem är du, bara här och nu?
Inte nån jävla cabriolet i alla fall.
Tack.
Jag är mitt och du är ditt.
Min kropp blir ungefär som en bil att polera: och inte bara det,
utan mina känslor också, och mina tankar också.
Alla är små Cabriolets som ska poleras och fejas och bytas vinterdäck på.
Jag är mina tankar.
Jag är mina känslor,
men bara har en kropp?
Nja.
Här och nu: om det vore allt du hade, vem är du då?
Vem är du, bara här och nu?
Inte nån jävla cabriolet i alla fall.
Tack.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)