1.
Himlen exploderar. Det är så det är.
Och på randen står mänskorna, till ett litet ingenting.
Cyklar vidare.
Vidare bara, vidare.
Nog är nog.
Asfalten är varm, men det blåser fortfarande kalla vindar, från havet som finns, från Atlanten.
Bakom kullarna väntar ingenting.
Ett litet ingenting.
Trasiga gitarrer.
Tragiska f.d. superhjältar från nittitalet.
Här väntar ingen.
Vem ska man förlåta?
Finns det något mer vämjeligt än gråtande pirater? Superhjätar kanske,
med ledsna ögon och dålig hållning. Usch! Det är så att det vänder sig i magen.
2.
Jag har sten.
Jag är med sten.
Jag är med tre sten.
När jag håller dem i handen så är det som att jag håller en annan hand som inte är min i den som är min. En ganska liten men len hand.
Kall, men den blir varmare ju längre jag klämmer.
Klämmer jag tillräckligt hårt så känner jag hjärtslag också.
Mina egna, när de pressar mot kärlen i handflatan.
Men det skulle kunna vara trestens puls.
Skulle kunna vara.
3.
Det är helt mörkt här och mina lungor kommer snart att spys upp, på
asfalten bara, det skrev jag för att jag inte riktigt vet hur man stavar till trottoar,
men i alla fall, upp skall de spys, på marken, så att du, du vem du nu kan vara, kan trampa på dem,
som hundbajs,
eller maneter,
se köttet pressas upp mellan tårna.
Jag hoppas du har nagellack.
Jag vet inte varför.
4.
Kärleken är det värsta som drabbat mig.
Fy fan för den.
5.
Förresten så skulle det vara gott med semla nu.
Jag vet inte om det är sant, men någon pratade om Bert Karlsson och att han en gång badade i mjölk. Det tyckte jag lät äckligt. Förresten så tycker jag inte att man ska ha mjölk till semlor. Äts bäst utan va, äts bäst som de är.
Annars blir brödet så slemmigt.
Så vämjeligt slemmigt.
6.
Jag glömmer allt jag lärt mig.
Jag glömmer allt jag kan.
Jag glömmer vem jag var, när jag var ensam på ett annat sätt.
Jag glömmer vem jag var när jag inte var där alls.
Jag glömmer vart vi ska sova.
Jag glömmer hur många och varför.
Jag glömmer böckerna, och det blir en faslig massa avgifter.
Jag glömmer ledsna superhjältar.
Imorgon börjar kriget, det kommer jag inte ifrån.
Det glömmer man inte.
Det glömmer jag inte.
7.
Hud i svagt ljus från skärmen ser ut som ödleskin.
Jag är en forntidsödla som tiden glömde.
Tiden är förresten så jävla punk.
Skiter i allt.
Jag väntar men hinner inte ikapp.
Tanten jag möter är jag.
Gubben jag möter har jag knullat.
Tanten jag möter blev aldrig riktigt glad.
Gubben jag möter är en örfil i PDF-format.
Tanten jag möter äter sina semlor med mjölk och hon gillar det.
Gubben jag möter äter utan, det går också bra.
Tanten jag möter klarade livet.
Gubben jag möter är jag.
8.
Och, nej. Min oxeltand är inte bra.
Den dansar med mig i natten, och jag, jag kan inte sluta peta med tungan.
Det blir ett sår.
Det är ett år sedan nu.
Ett år sedan blek.
Det bleknar snabbt, gör det inte.
Jag tänker inte vänta utanför någons port.
Vad gör det för bra?
Hejjar på Popular i Melodifestivalen och håller tummarna.
Det är ju så häftigt när glaset spricker.
När något blir större än vad det nånsin vart förut.
På Facebook får jag tips om hur jag skaffar flera vänner.
Jag behöver inte flera vänner, faktiskt, jag behöver färre.
9.
Och från ovan dalar popcornen ner, avfyrar en salt- och smörraket också.
Ligger på gräsmattan igen.
Mänskorna på randen av världen, randen till ett ingenting.
Mina glansdagar var när jag fick göra rösten till Lego StarWars tevespelsreklamen.
Bländande, rent.
Det var bländande, rent.
Sten.
En sten, två sten, tre sten.
Blir äldre än jag i slutet ja, jag.
Dust, sand and slime.
Why should I even try to be sober?
Nej, Bert Karlsson, för bövelen, hit med badkaret så badar vi i Vodka, sand och Lady Gaga, tar en semla på det och hejar på Eric Saade.
Det är ändå bara något övergåeden.
10.
Det är kärleken som gör det svårt att andas.
Det är den som gör att mina lungor så småningom ruttnar, inte cigaretterna.
Det var fel.
Det är fel.
I svagt ljus från dataskärmen och övrigt mörker ser min hand ut som ödletassar.
Jag håller i stenar som kommer leva längre än jag.
Jag är en övergående fas.
Himlen exploderar.
Så gör jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar