Ibland

Ibland,
ganska ofta,
så är jag inte här.
Inte där folk tror jag är,
jag är inte där,
inte på riktigt.

Jag lever i en värld ibland,
som är den vackraste av alla.

Där ingenting kan vara mindre vackert än vackert,
där ingenting kan vara mindre magiskt än magiskt.

Ett spårdagnsspår blir ett guldglänsande hårstrå i marssolen.
Ett fuktdrypande träd i novembernatten den vackraste kristallkronan i världen.

Allt är vackert, allt är magiskt,
i den världen där jag lever ibland.
Ganska ofta.

Där är jag lycklig.
Men man kan inte stanna där,
inte om man vill leva.