ur "48 minuter"

Ur AKT I, scen III: jag har inte gjort någonting!

KÖRLEDAREN
Han sitter vid bordet.
Hon kommer in.

HAN
Du är sen.

KÖRLEDAREN
Han är arg.
Varför är han arg?
Är han inte rädd?
Han verkar inte rädd, bara arg, irriterad.
Allt han säger är: du är sen.
Och hon svarar lugnt: jag är aldrig sen.

HON
Jag är aldrig sen.

HAN
Det är du visst. De sa att du skulle komma för tolv minuter sedan

HON
Jag är aldrig sen säger jag. Det börjar när jag kommer.

KÖRLEDAREN
Han känner sig orättvist behandlad.
Han känner sig pressad.

HAN
Du har fortfarande bara en timma.

HON
Jasså?

HAN
Ja, och nu har redan tolv minuter gått, så du har bara fyrtioåtta minuter kvar.

KÖRLEDAREN
Hon säger först ingenting. Bara tittar på honom.
En lång stund så står hon bara och tittar på honom.
Sedan säger hon:

HON
Jag tar den tid jag behöver.