Hon sitter på ett tak.
Hon är ett monster under sängen,
ett takbarn,
det ensamma,
som sjunger för månen,
och natten,
och stjärnorna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det var en gång en liten sång som bodde i min hals. Där hade den det varmt och skönt och ibland dansade den vals.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar