Bara där hör jag hemma.
I teatervärlden.
I rummet som rymmer hela världen.
Där hela världen får plats.
Där lever mitt liv mer än någon annanstans.
Det brinner under huden när jag får vara en del av strålkastarsolarnas universum.
Ja. Äntligen.
Jag är påväg hem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar